AC/DC i Sverige

I den här artikeln redogör vi för AC/DC:s Sverigebesök genom åren. I redogörelsen ger vi er en sammanfattning av vad som är känt om konserterna. Om du har några uppgifter eller material som inte finns listat i artikeln så kontakta gärna oss på info@acdcmachine.com.

Flera år av efterforskning ligger till grund för materialet i artikeln. Vill man använda delar eller hela materialet i något sammanhang var god kontakta oss för tillstånd.

Sidan är senast uppdaterad: 2022-07-11

Vi börjar från början. Under första halvan av 1970-talet gick inte ABBA:s framgångar att mäta på en hand, efter succén med ”Waterloo” i Eurovision Song Contest (1974) var succén ett faktum. Åren efter turnerade ABBA flitigt i såväl Europa som USA, men de hade ännu inte tagit sig an Australien – en region där de var gigantiska.

För att ABBA skulle kunna få genomföra sin turné i Australien så krävdes det från de australiensiska musikernas fackförbund (The Musicians’ Union of Australia) att ett australiensiskt band skulle i utbyte turnera i Sverige. Samtidigt försökte AC/DC:s manager, Michael Browning, få ut bandet i övriga Europa efter att ha turnerat i Storbritannien under våren. ABBA:s turnémanager Thomas Johansson som arbetade för bokningsbolaget EMA Telstar (senare uppköpt av Live nation) hade hört AC/DC i Australien året före och nappade på erbjudandet om boka in dem på en turné i Sverige. Med kort varsel kontaktade han arrangörer runt om i Sverige och frågade om de ville boka ett helt okänt australiensiskt hårdrocksband. Som tur är var det några som tackade ja, trots att gaget upplevdes som rätt högt.

I januari–februari 1977 spelade bandet in sin fjärde LP, som döptes till ”Let there be rock”. Albumet gavs ut under våren 1977 i Australien och bandet åkte i samband med det ut på Europaturné som förband till Black Sabbath.

 ”Let there be rock” gavs ut i USA och Europa med nytt omslag och – i USA – en låt utbytt. I USA släpptes albumet under sommaren och i Europa under hösten 1977. ”Let There Be Rock”-turnén kom till Europa i september.

På vanligt manér gick AC/DC in i studion direkt efter turnén för att spela in nästa platta. ”Powerage” gavs ut i maj 1978 och turnén hittade till Sverige i oktober samma år.

”Powerage” följdes av ”Highway to hell”, men av någon anledning nådde den långa Highway to hell-turnén aldrig Sverige eller Skandinavien.

I februari 1980 var bandet i London och hade börjat repa på det nya albumet, som skulle bli deras stora succé efter framgången med ”Highway to hell”. Men tyvärr, sent en tisdagskväll i London, avlider Bon Scott. Katastrofen är ett faktum, men bara fyra månader senare står bandet där med den nyrekryterade Brian Johnson och uppföljaren ”Back In Black”, som gavs ut under sommaren 1980. Turnén drog igång genast, en turné som nådde svensk mark för en spelning i november -80.

Efter “Back in black” dröjde det ett par år innan AC/DC kom tillbaka till Sverige. Nästa gång var det som en del av festivalen “Monsters of rock”. Men det var inte första gången bandet spelade på festivalen. Festivalen var en årlig festival för hårdrock och heavy metal som hölls i Castle Doningon i England mellan åren 1980-1996, med undantag för 1989 och 1993. Men festivalen utvidgades och har även genomförts i länder som Spanien, Frankrike, Italien, Tyskland, Ryssland och Sverige för att nämna några. AC/DC har tre gånger spelat på “Monsters of rock”, första gången 1981 och andra gången 1984. 1984 var även första gången festivalen höll till i Sverige. Parentetiskt kan nämnas att AC/DC spelade på vad som betraktades som en uppföljare till ”Monsters of rock” på Castle Donington så sent som 2010, men då gick festivalen under namnet ”Download” och AC/DC hade sin egen scen skild från övriga band.

Efter att bandet spelat in sin nya platta “Fly On The Wall” drog bandet iväg på turné som vanligt.

Efter turnerandet med “Fly On The Wall” märkte bandet hur de börjar dyka upp allt fler hungriga, unga band som exempelvis Guns N Roses. De spelade rock’n’roll som ingen annan gjort på många år – bortsett från AC/DC såklart. Sen hade vi såklart smörrockbanden, ett exempel på det var Bon Jovi som hade hela världen i sina händer mellan 1986 och 1988. Därför var det extremt viktigt för AC/DC att komma tillbaka med dunder och brak. “Blow up your video” släpptes i januari 1988 och turnén, som var den dittills största sett till utrustning som nått Europa, rullade in i mars.

Den dåvarande trummisen Simon Wright blev efter turnén otålig över att det inte hände något med bandet när tempot mellan turnéerna hade sjunkit. När Simon i januari 1990 blev tillfrågad av före detta Rainbow- och Black Sabbath-sångaren Ronnie James Dio om att spela på hans nya platta, så tvekade han aldrig. Han hade varit ett stort Dio-fan sedan barnsben och han kände också att han ville visa upp andra sidor av sitt musikaliska kunnande än vad han kunde göra med AC/DC. Under tiden i studion med Dio tackade Simon ja till att bli permanent medlem i bandet. AC/DC rekryterade då Chris Slade och “The razors edge” spelades in och släpptes i september 1990.

När AC/DC spelade i Nya Zeeland 1991 på ”The razors edge”-turnén så ska trummisen från de ”klassiska” sättningarna Phil Rudd ha dykt upp. Han träffade Malcolm och erbjöd sig själv att komma tillbaka till bandet. Ett erbjudande Malcolm ska ha övervägt fram och tillbaka. Enligt Malcolm hade bandet glidit ifrån sin “AC/DC-formel” efter att Phil lämnade bandet. När turnén var över och bröderna Young började jobba med en uppföljare ringde telefonen hos Rudd. Efter fem års väntan var AC/DC tillbaka med ett nytt album med Phil Rudd bakom pukorna. “Ballbreaker” släpptes i september 1995 och än en gång rullade lastbilarna till Sverige.

I februari 2000 gav AC/DC ut “Stiff upper lip”, producerad av George Young, ena halvan av producentparet Vanda-Young som producerade de tidiga AC/DC-skivorna. Turnén kom till Sverige i november samma år, och återkom sommaren därpå för en stadiumspelning.

Mellan “Stiff upper lip” och uppföljaren “Black ice” dröjde det åtta år. Men det var inte åtta händelselösa år för bandet. Till en början försenades albumet eftersom basisten Cliff Williams drabbades av en handledsskada, därefter bytte bandet skivbolag från Elektra Records till Epic som senare köptes upp av Sony Music. De första trovärdiga ryktena om att bröderna Young tillbringade tid i studio var 2003. Men först i oktober 2008 kom “Black ice” följd av turnén som aldrig verkade ta slut.

Under åren 2008–2010 turnérade bandet världen över för att spela för 4,9 miljoner fans i 108 städer och på 28 kontinenter. Efter den turnén behövde hela bandet vila upp sig, det var uppenbart. Brian hade redan flaggat för en pensionering. Men åren gick, ryktet om en uppföljare florerade. Sen kom nyheten som tog andan av större delen av rockvärlden, Malcolm Young valde att ta en paus från musiken på grund av sjukdom, som senare bekräftas vara någon form av demens. Några månader senare gav AC/DC ut “Rock or bust” med Malcolms brorson Stevie Young som kompgitarrist. Turnén drar igång i Holland i maj 2015.